Live from Abbey Road: Inspelningshistoria
Ända sedan den öppnades 1931 har EMI:s världsberömda studio på Abbey Road befunnit sig i framkanten av musik- och teknikvärlden. Studion är den historiska källan till ett urval av världens bästa och mest kända musik någonsin, från Beatles till Radiohead och många andra. Den saknar helt enkelt motstycke och det är skälet till att producenterna Michael Gleason och Peter Van Hooke valde Abbey Road-studion som skådeplats för deras unika TV-konceptLive from Abbey Road. Det sänds över hela världen och byggs med Final Cut Studio.
Final Cut Studio är en komplett lösning från början till slutet genom hela processen.
Huvudtanken med serien är att presentera de bästa artisterna, både establerade stjärnor och intressanta nykomlingar, på bästa möjliga sätt med högsta möjliga kvalitet i produktionen. Artisterna skyfflas inte in och ut från scenen för att snäva tidsramar måste hållas, utan de får tid och möjlighet att göra sitt allra bästa. I den första programserien uppträdde bland andra Paul Simon, Primal Scream, Dr. John, Kasabian, Massive Attack, David Gilmour och Red Hot Chili Peppers.
Världstalanger av den här kalibern kräver lösningar av världsklass. Verktygslådan i Final Cut Studio ger produktionsteamet allt som krävs för att skapa en otrolig musikpresentation i en fullständigt unik miljö. John Mills som ansvarar för postproduktionen beskriver behovet av att använda Apples lösningar i projektet: ”Jag tror inte det skulle vara möjligt att göra ett program som vårt om vi var tvungna att anlita olika video- och ljudföretag som bearbetar och sammanställer materialet – det är ohyggligt kostsamt, så vi skulle behöva kompromissa med kvaliteten. Det betyder att publiken skulle gå miste om en stor del av det som gör programmet så speciellt. Vi skulle inte kunna ge artisterna lika mycket tid och omsorg som vi gör nu.”
Varje entimmesprogram fokuserar på tre band som filmas under tre dagar. Resultatet blir ungefär 60 timmar filmmaterial i HD, vilket illustrerar hur branschen ändrat format. Teamet använder sex Panasonic HDX900E-kameror och filmar i formatet DVCPro HD 1080 25P. Apples Final Cut Studio var det självklara valet av redigeringsprogramvara och teamet lagrar filmmaterialet med hjälp av Apples Xsan-programvara och 20 TB lagringsutrymme. När redigeringen är klar placeras den i en tidslinje med formatet ProResHQ i storleken 1920 x 1080.
När det är gjort plattas det redigerade materialet till och importeras till Apples program Color där det färgkorrigeras. Sedan importeras det tillbaka till Final Cut för vidare bearbetning: grafiklager, klockor och det färdiga ljudet (som mixats på annat håll) läggs till och kvaliteten kontrolleras. När materialet är sammanställt mastras tidslinjen som HDCam SR och exporteras till olika format, bland annat DVD, PAL och NTSC – allt från samma programpaket. Teamet slipper flytta filmmaterial mellan olika plattformar eftersom all programvara och datorkraft de behöver kommer från Final Cut Studio och fem Mac-datorer i ett optiskt nätverk. Det tar ungefär två veckor att göra ett program.
Mills förklarar: ”När vi arbetar med DVCPro HD istället för HDCam sparar vi massor av tid och extraarbete eftersom vi inte behöver växla mellan olika format och sparar in renderingstid. Arbetsflödet har blivit mycket mer strömlinjeformat och det minskar ordentligt på stressen för hela teamet.”
Huvudfördelen med kodeken är dess datahastighet, vilket innebär att redigerarna kan se HD i fullt format på sina skärmar medan de redigerar. Redigeraren Keith Mottram förklarar: ”I vårt arbetsflöde är det helt oslagbart. Jag skulle inte kunna arbeta med så många strömmar okomprimerad video i något annat format. Om man ser till priset i förhållande till prestanda är det perfekt för oss, men nästa säsong ska vi arbeta i Apples ProRes-format som kommer att ge ännu bättre resultar.”
Huvudpoängen är att Live from Abbey Roads relativt fåtaliga kärntrupp på sju personer klarar att filma, redigera, färgkorrigera och exportera hela programmet med en verktygsuppsättning. Mottram förklarar: ”Det jag har här – min verktygslåda – innehåller allt som jag skulle ha behövt dyra specialbyggda system för att göra för några år sedan. Idag använder jag de verktygen med dagens bästa stationära datorteknik. Det är otroligt att få ett arbetsflöde på den här nivån. För tio år sedan skulle jag aldrig ha trott att det här var möjligt, det vore rena rama utopin.”
”Det är rätt så arbetsintensivt. Vi skulle vilja ha mer tid. Logistiken blir ganska komplex ibland, men på något sätt klarar vi alltid av det”, tillägger Mills. Skulle det vara möjligt för teamet att skapa ett sådant här program med en annan lösning? Mottram och Mills svarar samstämmigt: ”Nej. Vi skulle inte klara att hålla den här takten med någon annan lösning.”
